Årsrapport 2026

Fakta från rapporten:

1.      Vanligt att brister upptäcks vid besiktning

Var tredje bil har brister och var femte kräver ombesiktning. I dagsläget klarar därmed omkring 70 procent av bilarna besiktningen utan anmärkning.

2.     Ny rapport slår fast att Sverige har låga besiktningskostnader och hög tillgänglighet

En ny rapport från Riksdagens utredningstjänst (RUT) om den svenska besiktningsmodellen visar att Sverige har förhållandevis låga kostnader för besiktning jämfört med flera grannländer, samtidigt som tillgängligheten är god.

Prisintervallet i Sverige ligger enligt rapporten på 500–700 kronor, jämfört med 1 400–1 700 kronor i Tyskland, 500–1 800 kronor i Norge och 430–1 000 kronor i Danmark.

Samtidigt fortsätter tillgängligheten att vara hög. Under 2025 genomfördes nästan 6,4 miljoner fordonsbesiktningar i Sverige. Det finns nu 629 stationer för lätta fordon, jämfört med 196 före omregleringen. Dessutom genomfördes rekordmånga besiktningar i den mobila verksamheten i norra Sverige.

3.     Höga kostnader för tillsyn och kontroll i länder där besiktarna inte är oberoende

Bland annat har situationen i Norge och Nederländerna analyserats, där statens och fordonsägarnas kostnader för tillsyn och kontroll är väsentligt högre än i Sverige. Till exempel tar nederländska myndigheter ut 5 euro per besiktning för att dubbelkolla att redan genomförda besiktningar gått rätt till, medan norska myndigheter utför betydligt mer tillsyn än svenska motsvarigheter. En förklaring till detta är att dessa länder saknar det oberoendekrav som gäller i Sverige, där besiktningsföretag aldrig får vara beroende av aktörer med konkurrerande intressen, så som fordonsindustrin.

4.     Fortfarande svag miljökontroll vid besiktning

Årets rapport visar att miljökontrollen vid besiktning fortsatt ger få utslag. Under 2025 fick endast 0,25 procent av dieselbilarna anmärkningar vid avgaskontrollen. Samtidigt indikerar resultat från Bilprovningens pilotprojekt med partikelräkning att en större andel fordon – mellan 3 och 5 procent, beroende på gränsvärde – överskrider tillåtna nivåer. Sammantaget pekar detta på ett behov av att vidareutveckla metoderna för att bättre identifiera fordon med höga utsläpp.

5.     Fortfarande inte kriminaliserat att manipulera avgasrening

Trots att förslag funnits på bordet sedan 2022 om att kriminalisera marknadsföring, försäljning och installation av utrustning som sätter bilens avgasrening ur spel, så har någon konkret lagstiftning ännu inte presenterats. Bakgrunden till förslagen från Transportstyrelsen, är att ett enda manipulerat fordon kan ge upphov till lika mycket utsläpp som 150 fungerande bilar, vilket gör fusk till en stor dold källa till skadliga utsläpp.

6.     Glesare besiktning kopplas till fler allvarliga brister

Fordonsbesiktningsbranschen har analyserat utfallet från pandemiåren, då besiktningsintervallen tillfälligt förlängdes. Undersökningen omfattade över 760 000 fordon.

Resultaten visar att fordon som besiktades mer sällan hade en tydligt högre andel brister. För personbilar sjönk andelen som klarade kontrollbesiktningen utan anmärkning till 53 procent, jämfört med normala 65-70 procent. Samtidigt ökade andelen personbilar som underkändes med krav på ombesiktning med över 50 procent.

Analysen av ett scenario med 24 månaders besiktningsintervall pekar i samma riktning. Då skulle andelen fordon som klarar besiktningen utan anmärkningar kunna falla till omkring 45 procent, medan andelen som underkänns med krav på ombesiktning kan öka till 37 procent.

Sammantaget visar resultaten att längre besiktningsintervall riskerar att leda till en tydlig försämring av fordons skick och trafiksäkerhet, och att nuvarande intervall har en viktig funktion för att upptäcka brister i tid.

7.     Ingen tydlig kostnadsbesparing med glesare besiktning

Årsrapporten slår också fast att glesare besiktning inte nödvändigtvis blir billigare för fordonsägaren. Färre ordinarie besiktningar kan ge en lägre direkt kostnad, men analysen visar att antalet ombesiktningar per år inte behöver minska. I stället koncentreras fler och mer omfattande fel till färre tillfällen.

Det riskerar att ge högre reparationskostnader per fordon och år. Samtidigt varnar rapporten för att en utglesning skulle kunna försämra tillgängligheten till besiktning, särskilt i glesbygd, genom minskad stationstäthet och sämre flexibilitet för fordonsägare.